Utgångspunkten för ett nordiskt arkivterminologiprojekt var följande, av Anna Svenson på de nordiska arkivdagarna i Åbo 1997 presenterade, förslag:

“En översyn och utökning av det nordiska arkivlexikonet bör utföras.”

Det arkivlexikon som avsågs utkom år 1979 som nummer 8 i serien Nordisk Arkivkundskab med Björn Lindh som författare. Den består av 145 svenska termer med definitioner på svenska och deras motsvarigheter på de övriga nordiska språken. Dessutom ingår ett kortare avsnitt med nordiska arkivtermer som saknar motsvarigheter i svenskan och register. Björn omnämner i sitt förord en rad arkivarier i de nordiska länderna, som bistått honom i sammanställandet av terminologin. Av dem har vi idag närvarande åtminstone Jörgen H. Marthinsen från det norska riksarkivet.

Anna Svensons initiativ ledde småningom till åtgärder. Riksarkivarie John Herstad presenterade på de nordiska riksarkivariernas möte i juni 1998 ett förslag till arbetsfördelning för utförandet av en rad samnordiska projekt under rubriken Nordisk Arkivakademi.

Enligt förslaget tog Finland ansvaret för översynen och utökningen av det nordiska arkivlexikonet. Utgångspunkten för arbetet skulle vara en engelsk-finsk terminologi med engelska beskrivningar av respektive term, utförd av Anita Saarenheimo vid Riksarkivet. Terminologins senaste version blev klar hösten 1998 (visa exempelsida).

Arbetets vidare planering anförtroddes i början av 1999 åt Veli-Matti Pussinen vid Åbo landsarkiv. Erfarenheter av arbetet med arkivlexikonet 1979 och internationella terminologiprojekt (bl.a. inom ICA och standardiseringsarbetet för ISO 5127) förmedlades av Björn Lindh vid Riksarkivet i Stockholm och Jørgen H. Marthinsen vid Riksarkivet i Oslo. Danmarks representant August Eriksen och Island representerat av nationalarkivarien Olafur Asgeirsson kom snart med så, att ett gemensamt möte kunde hållas vid de nordiska arkivdagarna i Århus i maj 2000.

Utgångsläget för arbetet blev inte den engelsk-finska listan, som vid det här laget började visa sig något föråldrad, eftersom å ena sidan arbetet inom ICA och å andra sidan arbetet med ISO-standarden inte hade beaktats. ICA terminologin, som Björn Lindh kommer att presentera närmare, kunde genom hans försorg och riksarkivariernas samtycke tas som utgångsmaterial för det fortsatta arbetet.

Utgångsläget - ICA-modellen

Ännu 1999 tänkte vi att varje nordiskt land skulle sammanställa en nationell arkivterminologi med beskrivningar av varje term på det egna språket. På detta sätt kunde de nyanser som följer av förvaltningspraxis och andra omständigheter i respektive land på bästa möjliga sätt ha kunnat beaktas.

Terminologin skulle vara rätt begränsad, ca 400 centrala arkivfackliga termer, i likhet med ICA-terminologin. Den nordiska arkivterminologin skulle bestå av en sammankoppling av de nationella terminologierna så, att för varje term skulle anges den närmast motsvarande termen, ekvivalenten, i de övriga terminologierna.

Denna lösning ansågs vara bäst med tanke på eventuella kommande kopplingar till ICA-terminologin och andra europeiska terminologier.

Organisation

De ovannämnda personerna har fungerat som projektansvariga i respektive land och vi kommer senare att få höra hur arbetet har gått till. Vår arbetsgrupp har sammanträtt i början av 2001 i Åbo, 11.9.2001 i Köpenhamn och i november 2002 här i Reykjavik. Under dessa möten har terminologin gåtts igenom gång på gång och bearbetats vidare. Den senaste versionen blev klar i april i år och har varit tillgänglig på Internet på det finska arkivverkets hemsida (www.narc.fi/nat) dit länkar från de övriga nordiska ländernas Riksarkiv/Nationalarkiv/arkivverk har pekat. Det har varit och är fortfarande möjligt att skicka kommentarer och förslag till adressen nat@narc.fi och endel feedback för behandling i arbetsgruppens möten har influtit den här vägen. Arbetet har också presenterats i Nordisk Arkivnyt.

Presentation av terminologin (Internet)

Vi har tillsvidare inte producerat beskrivningar för de olika begreppen på respektive nordiskt språk, utan den engelska listan med beskrivningar utgör bas och de nordiska ekvivalenterna (ett eller flera) anges utan vidare beskrivningar.

Register har diskuterats, men tillsvidare är listan sökbar med valbart språk eller alla språken. Resultaten redovisas i alfabetisk ordning enligt engelskan.

I många fall anges flere än en ekvivalent och utan att ställa dem i preferensordning. Detta är i linje med vår strävan att inte skapa en standard utan ett praktiskt hjälpmedel för arkivarierna i de nordiska länderna. Det är uppenbart att översättandet av olika ISO-standarder till de nordiska språken kommer att tvinga till vidare terminologisk diskussion i våra länder. Den nordiska arkivterminologins roll i detta sammanhang är enligt min mening att hellre gå ett steg efter än ett steg före. Detta betyder att NAT måste med jämna mellanrum utsättas för en revidering för att kunna omfatta utvecklingen i våra länder.

Seminariets program

Målsättningen med eftermiddagens seminarium är att bedöma arbetets resultat så här långt och framförallt att diskutera möjligheterna och behoven för utveckling i framtiden. Vi har glädjen att välkomna specialister utanför arbetsgruppen som anlägger sin synpunkter från olika synvinklar. Poul Olsen, Trond Sirevåg och Staffan Smedberg, tack för att ni ställt upp och välkomna.

Som bakgrundsmaterial har utdelats ett paket om 18 sidor ur terminologin. Den gemensamma faktorn för dessa sidor är att de innehåller termer som föredragshållarna, främst Staffan Smedberg, vill kommentera.