I Sverige har frågan om hur man på bästa sätt kan tillgängliggöra vårt digitala kulturarv behandlats inom ramen för arkivutredningen Arkiv åt alla – nu och i framtiden (SOU 2002:78). Utredningen leddes av landshövding Kari Marklund och överlämnades till regeringen hösten 2002. tillgänglig via: (http://kultur.regeringen.se/propositionermm/sou/pdf/sou2002_78.pdf).
I utredningen förordas en framåtsyftande lösning baserad på Open Archival Information System (OAIS), se vidare http://www.ccsds.org/documents/pdf/CCSDS-650.0-R-2.pdf, som är en referensmodell och konceptuellt ramverk för digitala arkiv. I korthet går modellen ut på att den digitala informationen levereras på ett standardiserat sätt i forma av informationspaket innehållande metadata om leveransen, förståelsedokumentation samt själva informationen, t ex ett elektroniskt diarium eller ett patientjournal system. Beskrivningen av leveransen importeras till ett arkivinformationssystem, för Riksarkivets del NAD/ARKIS-systemet, medan övriga delar länkas in till själva beskrivningen.
Problemet för Riksarkivet är nu hur man skall kunna förverkliga en sådan vision, i synnerhet som Arkivverket har så dåliga finanser. Resonemanget i betänkandet går ut på att man måste knyta frågan till regeringens satsning på e-förvaltning och där föra in arkivfrågan som en central del i den satsningen. Om bara en bråkdel av satsningen på e-förvaltning gick till att lösa frågan om långsiktigt digitalt bevarande skulle allt se mycket ljusare ut. Strax före sommaren presenterade den svenska regeringen sin nya IT-politik, vilket bl a innebär en kraftsamling kring e-förvaltning inom den offentliga sektorn, och förhoppningen är nu att Arkivverket kan göra sin röst hörd i det sammanhanget.
På Kari Marklunds initiativ initierades också Riksarkivets projekt Långsiktigt Digitalt Bevarande (LDB), som är ett samarbetsprojekt mellan Riksarkivet, Luleå tekniska universitet, Frontec, mfl med initial målsättning att ta fram en övergripande projektplan i väntan på nödvändiga resurser för att genomföra huvudprojektet.
Slutligen skall också nämnas Riksarkivets engagemang i EU-samarbete kring digitalt bevarande inom ramen för Minerva-projektet och the National Representative Group (NRG), se vidare (http://www.minervaeurope.org/). Målsättningen har här framför allt varit att sammanställa goda exempel på kvalitativt väl genomförda digitaliseringsprojekt, bidra till fruktbart erfarenhetsutbyte och skapa en bra grund för nationella digitaliseringsplaner. Nästa steg blir att på motsvarande sätt skapa förutsättningar för nationella planer för långsiktigt digitalt bevarande, ett arbete som inleddes med en spansk resolution om digitalt bevarande förra året, se vidare (http://europa.eu.int/eur-lex/pri/en/oj/dat/2002/c_162/c_16220020706en00040005.pdf).
