Källutgivning som sådan har ingen egen organisatorisk plats i den svenska arkivvärlden. Vetenskapligt orienterat editionsarbete bedrivs däremot sedan gammalt i Riksarkivet med vissa variationer i organisation och långsiktighet men till största delen beroende av särskild finansiering. Digital teknik har alltmer tagits i anspråk för arbetet som sådant liksom formen för publicering, vilket också kan skapa kvalitativa mervärden i nya sökmöjligheter, jämförelse mellan original och ederad text m m.
På senare år har till denna mer traditionella form av utgivningsverksamhet kommit en andra grupp - produkter med tematisk inriktning och av i princip engångskaraktär. Formen är då oftast CD/DVD-skivor eller publicering över Internet av efterfrågat källmaterial i original. Målgruppen är också bredare i gränsskiktet mellan kvalificerad amatörforskning och akademisk forskning och den arkivpedagogiska ambitionen starkare uttalad. I denna kategori finns numera också produkter av karaktären ”born digital”, där bearbetning skett för bättre tillgänglighet. Samtidigt som tillgängliggörande till breda användargrupper är kulturpolitiskt starkt prioriterat, blir det kommersiella inslaget vanligen mer påtagligt i finansieringen.
Även om gränserna inte är entydiga, kan som en tredje kategori sättas publicering som mikrofilm och/eller digitalt av massmaterial som äldre folkbokföring, bouppteckningar m m. Detta är likaså en angelägen sak att föra vidare men har här inte definierats som källutgivning i traditionell mening. Detsamma gäller fristående register till i sig opublicerat källmaterial,
som just därigenom visat sig starkt efterfrågat.
En översikt över situationen i Sverige kommer att läggas upp på ungefär följande sätt.
Kort beskrivning av några projekt med primärt vetenskapliga ambitioner, som antingen är äldre men börjat tillämpa nya arbetsformer eller har nytillkommit på senare år med dagens tekniska möjligheter redan inbyggda. Främst kommer att beröras Svenskt Diplomatarium, Axel Oxenstiernas brevväxling, Äldre geometriska jordeböcker och Medeltida pergamentsomslag (MPO).
Exempel på publikationer i den andra kategorin med ”blandat” eller särskilt efterfrågat material, i dessa sammanhang okonventionella inslag i form av ljud och bild och ofta avancerade gränssnitt. Exemplen omfattar både CD/DVD-produkter och Internet-publicering.
Dagens källutgivning med delvis förändrade arbetsformer och målgrupper ställer samtidigt många nya strategiska frågor kring finansiering, organisation och inriktning. Värt att diskutera kan inte minst vara följande.
finansiering och prioriteringar i ett snävare ekonomiskt klimat
i vilken omfattning verksamheten kan och bör ske i egen regi
vilka publiceringsformer och teknikval som är effektivast i dag
balansen mellan registerproduktion och källutgivning
om utgivningen är optimalt anpassad till efterfrågan på kortare och längre sikt
till sist – den inte alldeles lätta avvägningen mellan långsiktigt ansvar för forskningens behov, kulturpolitiska krav och kommersiella förutsättningar.
