I Sverige bedrivs under läsåret 2003/2004 akademisk grundutbildning i arkivvetenskap och närliggande ämnen vid flera högskolor och universitet; Göteborg, Karlstad, Stockholm, Uppsala, Umeå och Mitthögskolan. Kurser bedrivs i de flesta fall på nivån 20-40 poäng (1 poäng = 1 veckas studier). Stockholms universitet och Mitthögskolan erbjuder kurser upp till 80 p.

De senaste årens utveckling av ämnet från att ha varit rent historieinriktat till ett ämne som inriktas alltmer på IT-teknik, tvärvetenskap och förmedlande av arkivinformation avspeglas i de institutioner som ger kurserna. Kurser i arkivvetenskap bedrevs tidigare enbart inom de humanistiska institutionerna. Nu återfinner vi som kursanordnare Institutionen för informationsteknologi och medier (Mitthögskolan) och Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier (Uppsala universitet).

Utbildning - fortbildning

En gedigen grundutbildning räcker inte hela yrkeslivet. Att bibehålla och utveckla den kunskap som en gång förvärvats kräver ett öppet intresse för det utbud som finns inom professionen. Det krävs också aktiva och generösa arbetsgivare som ser värdet av kontinuerlig kompetensutveckling.

Högskolor och universitet anordnar idag kurser för yrkesverksamma, kurser som kan följas på distans och med en lägre studietakt än för heltidsstuderande. "Delar av undervisningen bedrivs via Internet och kursen förutsätter därmed tillgång till dator och Internetuppkoppling." (Mitthögskolans kurser)

Aktiva branschorganisationer är viktiga i det livslånga lärandet. Seminarier, kurser och konferenser ordnas löpande av bl.a. Arkivrådet AAS, Näringslivets arkivråd NLA, Föreningen för arkivverksamma i landsting och kommun FALK, Folkrörelsernas arkivförbund m.fl. I sammanhanget kan även nämnas att AAS står bakom den årliga mässan Arkiv & Dokument med utställningar och seminarier.

Administratören - arkivarien

Den alltmer IT-baserade ärende- och dokumenthanteringen i den moderna förvaltningen medför att arkivfrågorna måste komma in på ett tidigt stadium. Den stora mängd handlingar som idag produceras behöver redan vid tillkomsten struktureras på ett sätt som gör dem sökbara och hanterliga för framtiden. Möjligheterna att lagra digital information får inte medföra att man underlåter gallring.

Ett exempel på kurser på universitetsnivå inom ämnet är kursen Dokumenthantering för registratorer, 20p som bedrivs av Mitthögskolan. Exempel på kortare kurs kan nämnas det av NLA anordnade seminariet Bevarandestrategier och arkiveringspolicy - instrument för en effektiv informationsförvaltning.

Tillgängliggörande och kunskapsförmedling

Kunskaper om arkiven måste spridas till en vidare krets. I sammanhanget behövs utbildning som problematiserar frågorna kring vilket urval vi gör och hur de intressanta arkiven skall förmedlas. Vilka metoder och vilken teknik kan vi välja och vilka konsekvenser får valen.

Exempel på kurser på universitetsnivå med denna inriktning är de kurser som bedrivs av Uppsala universitet Internet för ABM 5 p, Kunskapsorganisation för ABM-området 5 p och Umeå universitet, Informationssökning 5 p. Mitthögskolans kurs B syftar även till att ge kännedom om arkivmaterialets utnyttjande för olika ändamål.

Detta PM har hämtat inspiration från Torbjörn Kjölstads Sju kapitel om arkiv- och informationsvetenskap